En trött söndagskväll.
En kropp full av nya insikter och erfarenheter.
Längtan efter en vän som begravdes idag för 6 år sedan.
Alla våra hjärtans dag.
En fråga ställd.
Ett ärligt och sårbart svar.
Välkommen att mötas i mitt svar,
genom film eller text.
................................................................................................
Min tro
Jag tror på att vi är på väg in i en ny tid, en fantastisk ny tid!
Att människans sätt att leva på jorden kommer att förändras
och att det redan har börjat förändras.
Jag tror på att så som vårt samhälle är uppbyggt nu
gör att många mår mycket sämre än vad vi annars skulle göra.
Även att många känner detta, men inte vet varför
eller vad de ska göra åt saken.
Att många känner en längtan efter att få bara vara.
Att få vila. Att få njuta. Slappna av i en famn och gråta.
Släppa prestation och känna sig älskad.
Jag tror på att vårt samhälle idag styrs för mycket
av inställningen att det finns ett rätt och fel,
att det finns en konstant sanning.
Att det vi ser framför oss idag och tror på,
är allt som finns att upptäcka.
När vi i alla tider har blivit tvungna att omvärdera det vi vet.
Så jag vet inte vad jag tror på i framtiden,
men jag vet vad jag tror du nu.
Jag tror på att vi lever för att njuta av livet och upptäcka livet.
Njuta av våra kroppar och jorden vi lever på.
Upptäcka och skapa oss själva,
ta reda på vad vår själ längtar efter.
Jag tror på att vi mår bra av att gå vår egen väg
och fortsätta utvecklas som personer.
Att vi behöver hitta vårt eget sätt att göra detta på
som kommer inifrån oss själva, för att bli motiverade.
Jag tror på att vi behöver få hjälp av andra för att göra detta,
med målet att vår unika röst och vårt unika hjärta ska leda väg.
Vi behöver alla våga be om hjälp och ta emot hjälp.
Jag tror på att leva med ett öppet sinne.
Att ta in information från flera olika källor
och sen lyssna inåt efter ens eget svar.
Öppna sinnen finner- och vågar testa nya lösningar.
Jag tror att vi alla vet, att vi behöver nya lösningar.
Jag tror på att vi ska leva utifrån hjärtat.
Utifrån ett samarbete mellan hjärtat, kropp, hjärna och intuition.
Att vi behöver öva upp kommunikationen med våra kroppar,
för att kunna leva så.
Jag tror att många lever med stängda hjärtan,
som längtar efter att öppnas.
Jag tror på att den maskulina kraften i oss alla,
som styr världen för mycket nu,
behöver balanseras upp med den feminina kraften i oss alla.
Det har inte med kvinna och man att göra,
utan handlar om våra styrkrafter, riktlinjer som vi alla bär på.
Att göra, prestera, konkurrera, skydda, misstänka, attackera,
driva framåt, kontrollera m.m. behöver balanseras upp
med att vara, njuta, stanna upp, slappna av,
ha tillit, grunda oss, älska,
visa sårbarhet, vila, acceptera,
va i vår kloka och trygga kraft m.m.
När de krafterna är i synk med varandra,
kan vi må riktigt bra och skapa ett hållbart samhälle.
Jag tror på att alla kan lära sig älska sig själva,
må bra och tycka att livet är vackert.
Att vi är skapta att fungera så,
men att många har glömt bort det
och nu har svårt att tro på det igen.
Att dessa tankar ibland skapar rädsla och prestationskrav,
just för att vi styrs av vår maskulina kraft med stängda hjärtan.
Jag tror på att allt är energi i olika former, vi och vår omvärld.
Så vi kan ändra väldigt mycket i vårt liv
genom att lära oss hantera energi.
Rensa negativ energi och släppa in positiv energi.
Att vi kan få stöd av ett energin och vår intuition,
att vi är hållna genom livet om vi vågar vara i tillit.
Jag tror på att vi behöver tar hand om våra energier.
Att vi behöver ta ansvar för dem,
precis som vi förväntas ta ansvar för det vi säger till varandra.
Att vi även ska ta tillvara energiernas möjligheter.
Jag tror på att denna utveckling,
som vi behöver göra och redan är i,
utmanar oss. Det gör all utveckling.
Våra hjärnor har som uppgift att hålla oss säkra och
allt utanför det välkända innebär risk för fara enligt hjärnan.
Så den kommer alltid att försöka stoppa oss från att utvecklas,
spotta ur sig riskanalyser och varningsklockor.
Så ska det vara,
det är meningen att vi ska ifrågasätta ny information
och vara rädda om oss.
Jag tror på att världsläget och mycket av den information
som vi får till oss nu, lätt triggar våra hjärnor och skapar rädsla.
Jag tror på att det som vi fokuserar på växer.
Att kärlek föder kärlek, att rädsla föder rädsla.
Därför bör vi aldrig ta beslut när vi är rädda,
beslut ska vi ta när vi är lugna och känner oss kloka.
När vi känner oss som vårt visa jag.
Jag tror på att vi alla behöver lära oss hur vi tar oss dit
och att vi alla kan det. Lugnet och visdomen finns alltid där.
Det behövs inte skapas, bara upptäckas.
Jag tror på att vårt sätt att veta
vad som ändå är rätt steg för oss att ta,
för att inte fastna,
är att inte bara ta emot information från hjärnan.
Utan att även ha god kontakt med kroppen
och ta emot informationen som kommer därifrån.
Att vi känner om hjärtat säger ja eller nej.
Att vi känner vilken väg som är rätt för oss,
oavsett vad hjärnan säger oss är logiskt.
Att vi känner vad som ger och tar energi.
Vad som ger tung kontra lätt energi.
Vad som känns läskigt men ändå lyfter oss och gör oss nyfikna.
Jag tror på att den nya tiden
kommer att kunna erbjuda oss läkning.
Den kommer att ge oss en chans att göra oss av med fokus
Som vi nu tror att vi behöver,
för att det är så vi har blivit lärda av samhället.
För att vi springer fram i de stagnerade strukturerna,
lyssnar på människor som inte utgår ifrån sitt hjärta
och för att många behöver knyta ny kontakt med sitt eget inre.
Knyta ny kontakt med uråldrig kunskap,
som förlorade sin status när effektivitet och pengar blev viktigare.
Som saknas många.
Kunskap om hur vi kan läka oss själva
och skapa glädje samt trygghet i oss själva.
Våra kroppar har fantastiska krafter,
som många inte alls använder sig av.
Men som alltid finns där, redo att användas.
Kunskap om självkärlek, självkänsla, glädje, längtan,
tillit, medkänsla.
Varma leenden på bussen, snälla blickar från öppna hjärtan,
kramar och närhet,
utrymme för att vara oss själva med alla våra känslor och egenheter.
Ceremonier som ger oss tillfälle att känna tacksamhet och gemenskap. Rörelse som ger våra kroppar ny energi.
Tid och ork för kärleksfulla handlingar i vardagen.
Att bara få vara, titta in i en eld, njuta.
Jag tror på att inte alltid följa massan eller strukturen, alla ledare.
Jag tror på att vi har byggt strukturer som styrs utifrån maktpositioner
och med pekpinnar, som inte är flexibla nog f
ör detta underbara komplexa jordeliv.
Som inte drivs utifrån hjärtat hos de som styr strukturerna.
Jag tror på att följa för mig adekvat kunskap,
ihop med lugn visdom.
Därför kan jag inte annat än att följa ledare
som mitt hjärta upplever som så.
Jag tror på att det är dem som kommer att hjälpa oss in i den nya tiden.
Jag tror på att vi alla har olika vägar att gå,
att våra hjärtan leder oss åt olika håll av en anledning.
Det kan vara tufft, att inte ta samma väg som sin medmänniskor.
Men jag tror att det är ännu tuffare att inte gå sin egen väg,
att gå emot hjärtats vägledning.
Där hittar vi inte den genuina glädjen.
Som är det mest fantastiska drivmedlet,
till att skapa sig ett lyckligt liv.
Jag tror på the law of attraktion, att vi drar till oss människor
och händelser av en anledning.
För att vi behöver det, även om vi inte alltid vet varför.
Att vi dras ihop med liknande energier som vi har skapat i oss själva.
Att vi därför alltid behöver ta ansvar för vårt eget mående,
våra tankar, känslor och val.
Hur vi ser på oss själva och därför ser på andra.
Att alla är tillräckligt starka för att kunna våga ta det ansvaret,
men vi behöver bli påminda om den styrkan.
Jag tror på att tillsammans är framtiden,
konkurrens finns inte då vi dras till olika saker/personer
utifrån vilka vi är och vad vi söker.
Vi är menade att komplettera varandra
och stötta varandra framåt.
Jag tror på att vissa blir rädda eller irriterade på denna text
och i så fall respekterar jag det.
Det är så klart inte min intention.
Det finns som sagt inte bara en sanning
och vi ha många olika sätt att beskriva saker på,
som landar på olika sätt i oss.
Kanske går vi inte heller samma väg i livet just nu.
Jag tror på att vissa undrar vad jag menar konkret med detta,
vad som är min väg.
Men jag vill inte att ni fokuserar på min väg.
Jag är bara en åsikt i mängden.
Min önskan är att vi alla, utifrån vårt lugn och vår visdom,
med nyfikenhet och längtan
ska undersöka vad som är vår unika väg.
Vad tror du på?
Behöver du mig, så finns jag här.
Kram från
Heart of Hanna