Kräks du också på Carpe diem och pressen på att vara så j-la glad och härlig och göra allting rätt?
Idag behövde mina skuggsidor också få synas och höras.
Massa ilska kom upp, över allt möjligt.
Livet, grannar, klimatet, dåliga föräldrar och deras osedda barn, orimligt hög hyra, prestation, mensvärk, andras konflikträdsla, dammsugning, flyttplanering, krav krav krav, dålig sömn, glada jävlar, gamla hemska minnen, andra som inte tar sitt ansvar, jag som inte tar mitt ansvar, för mycket ansvar. Allt och lite till.
En massa ilska som krävde att få komma ut, krävde sin rätt att finnas som alla andra känslor får finnas.
Jag skrek-sjung och slog-dansade ur mig min ilska i badet, till Evanescence´s låtar.
Tex den här kan jag verkligen rekommendera.
Om vi släpper ut ilskan, går den till slut över till någon annan känsla.
Kroppen rensar ut sin energi och kan då fylla på med ny.
Släpper vi inte ut den, kan vi å andra sidan avnjuta den i evigheter…
Hm, jag kanske ska avnjuta den bara en liten stund till.
Och då pyser den också ut på olika fantastiska sätt när vi minst anar det, mot människor som egentligen inte förtjänar den!
He he!
Måste nog bada en gång till.
Kanske måste gå ut i skogen och skrika lite också.
Hur kan vi fortfarande bli förvånade när barn eller machomän ballar ur vid tandborstningen eller i krogkön..!?
Vi har alla skit att vara arga på, ut med din skit!
önskar jag
Heart of Hanna
